La persecución religiosa que han sufrido numerosos cristianos ha sido provocada por parte de autoridades públicas, por parte de grupos no cristianos o de otros cristianos de creencias diversas durante la historia del Kristendom.
Las persecuciones de cualquier tipo son actos deplorables, especialmente aquellas que son de tipo religioso, porque limitan la libertad del ser humano en su relación con Dios. Lamentablemente la historia universal nos ha mostrado que las persecuciones religiosas tienen su origen desde la edad antigua.
En el caso de la historia reciente de España, citado como referencia en numerosas obras, un detallado estudio publicado en 1961 por Antonio Montero Moreno, identificó a un total de 6.832 víctimas religiosas asesinadas en el territorio republicano, de las cuales 13 eran obispos; 4.184, sacerdotes diocesanos; 2.365, religiosos; y 283, religiosas. En un estudio publicado en 2001, el investigador y sacerdote don Ángel David Martín Rubio rebajó la cifra total de miembros del clero asesinados durante este periodo en la zona republicana a 6733.
Vi vet att intolerans är oförmågan att acceptera andra människors idéer, trosuppfattningar eller praxis när de skiljer sig från ens egna, och att en intolerant person kännetecknas av att hålla fast vid sin egen åsikt utan att lyssna på andra.
Vi vet också att när den känslomässiga eller passionerade komponenten läggs till blir intolerans till fanatism, eller att vi hamnar i fundamentalism när det finns ett överdrivet engagemang för att följa grundläggande texter till punkt och pricka utan att ta hänsyn till sammanhanget.
Som mänskliga attityder kränker de alla människors värdighet, och de vanligaste orsakerna är ras, kön eller religion.
Slutligen vet vi att Tolerans är en förvärvad vana. och därför en kompetens som människor kan utveckla frivilligt, eftersom vår naturliga instinkt skulle leda oss till intolerans och aggression.
Hittills har vi kunnat dra slutsatsen att Problemet har sin grund i en personlig situation.Världens viktigaste fråga är vår egen, och som beror på den utbildning som vi får i vår familj och vår sociala och kulturella miljö.
Franciskus uppmanade också till att "ingen ska betraktas som en andra klassens medborgare", särskilt inte kristna, som utgör 1% av befolkningen i det muslimska landet, och yazidier, en minoritet som förföljs av Islamiska staten.
Enligt den senaste rapporten från Aid to the Church in Need, som lades fram i slutet av 2014, har totalt 55 länder i världen (28%) drabbats av en betydande försämring under de senaste två åren. Försämring av religionsfriheten.
I 14 av de 20 länder som upplever förföljelse för att de bekänner sig till den katolska religionen är det relaterat till Islamism I de övriga sex länderna är förföljelsen kopplad till auktoritära regimer, de flesta av dem kommunistiska.
Enligt en rapport från den icke-statliga organisationen Open Door (World Watch List WWL-rapport) har mer än 100 miljoner Kristna förföljs i världen i dag.
Spanien har haft sin egen erfarenhet av detta fenomen: 1 523 martyrer som saligförklarades till följd av den religiösa intoleransen på 1930-talet, av vilka 11 redan har kanoniserats.
Det finns två iakttagelser att göra:
a) Påven Franciskus gör det på grund av den "falska toleransen hos dem som vill tvinga andra att leva privat och inte offentligt enligt de etiska principer som är förenliga med den sanning de funnit". (20 jun.14).
I korthet varnar han för vargar i fårakläder som föreslår att man ska ta bort krucifix eller religiösa symboler från det offentliga livet eller som, i namn av en falsk tolerans mot andra religioner, kräver att katedralen i Córdoba ska exproprieras, för att ge ett enkelt exempel på den nuvarande situationen.
b) Det är också bra att varna för de falska anklagelser om diskriminering som felslutarna främjar när de sätter personens värdighet och hans eller hennes beteende på samma nivå av jämlikhet och anklagar det censurerande som kan göras av vissa beteenden för att vara diskriminerande.
För att exemplifiera detta fenomen kan vi säga att när ett barn kritiseras för att det går ut och dricker och kommer tillbaka tidigt på morgonen, så är det inte hans eller hennes personliga värdighet som kränks eller diskrimineras, utan det är bara hans eller hennes beteende, som kan uppfostras och ändras, som kritiseras.
Om promiskuöst beteende fördöms, diskrimineras det inte heller, eftersom barnet kan ändra sitt beteende utan att förlora sin personliga värdighet, som bör behandlas med största möjliga välvilja och förståelse.
Påven Franciskus betonar att "Problemet med intolerans måste hanteras som en helhet". "Det är hela samhällets bästa som står på spel och vi måste alla känna oss delaktiga". (oktober 2013).
Kort sagt, vi kan inte stå overksamma, vi måste agera, vi måste kämpa, med de instrument som står till buds, vilket för en kristen bland annat är bön, engagemang för rättvisa frågor och aktivt deltagande, annars kommer platsen, vår plats, att tas av andra.
