Una vez al año, la Iglesia Católica detiene su calendario litúrgico ordinario para poner en el centro de la atención algo extraordinario: la presencia real de Jesucristo en la Eucaristía. Eso es Corpus Christi –el Cuerpo de Cristo–, una solemnidad que no solo se contempla, sino que transforma la vida de quien se une a Él y le adora.
Se nos invita a manifestar nuestra fe y devoción a este sacramento, que es un sacramento de piedad, signo de unidad, vinculo de caridad, banquete pascual en el cual se come a Cristo, el alma se llena de gracia y se nos da una prenda de la gloria venidera.
El Corpus Christi conmemora el misterio más profundo y central de la fe católica: que Jesús está verdaderamente presente –con su Cuerpo, Sangre, Alma y Divinidad– en la Sagrada Eucaristía. No es un símbolo, no es una metáfora, no es un recuerdo piadoso. Es Él mismo, vivo y entregado por amor.
Esta fiesta fue instituida en el siglo XIII, gracias al impulso de santa Juliana de Cornillon y al milagro eucarístico de Bolsena, que conmovió al papa Urbano IV. Y, desde entonces, cada segundo jueves después de Pentecostés, los católicos de todo el mundo dan testimonio público de su fe con Misas solemnes, procesiones y adoraciones.
Därför att en la Eucaristía Dios se nos da completamente. No hay nada más íntimo, más transformador ni más real que comulgar con Cristo. Corpus Christi nos recuerda que:
Corpus Christi no es solo una fecha hermosa en el calendario. Es una llamada a vivir eucarísticamente. A dejar que Jesús, que se parte por nosotros, nos enseñe a partirnos por los demás. A ser pan partido para el mundo, especialmente para quienes no conocen a Cristo o sufren en silencio.
Celebrar la fiesta del Corpus Christi es adorar a Jesús con todo el corazón, agradecerle por quedarse con nosotros en cada sagrario del mundo, y dejarnos transformar por su presencia. Porque quien comulga con fe, ya no vive para sí, sino para Aquel que se entrega cada día en el altar. «El que come mi carne y bebe mi sangre tiene vida eterna (Jn 6, 51-58). Yo soy el pan vivo que ha bajado del cielo. Si alguno come este pan vivirá eternamente; y el pan que yo daré es mi carne para la vida del mundo.
Judarna började diskutera sinsemellan: -Hur kan denne man ge oss sitt kött att äta?
Jesus sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inget liv i er. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen. Ty mitt kött är sann mat och mitt blod är sann dryck.
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom Fadern som har sänt mig lever, och jag lever på grund av Fadern, så skall den som äter av mig leva på grund av mig. Detta är brödet som kom ner från himlen, inte det som fäderna åt och dog: den som äter detta bröd skall leva för evigt.
På Corpus Christi-festen firar vi Kristi uppenbarelse av eukaristins mysterium. Hans ord är så starkt realistiska att de utesluter varje bildlig tolkning. Hörarna förstår den riktiga och direkta innebörden av Jesu ord (v. 52), men de tror inte att ett sådant påstående kan vara sant.
Om det hade uppfattats i figurativ eller symbolisk mening skulle det inte ha orsakat dem en sådan förvåning och diskussionen skulle inte heller ha ägt rum. Därav kommer också kyrkans tro att Kristus genom att brödet och vinet omvandlas till hans kropp och blod blir närvarande i detta sakrament..
"Trientkonciliet sammanfattar den katolska tron när det säger: "Eftersom Kristus, vår Frälsare, sade att det han offrade i form av bröd verkligen var hans kropp, har denna övertygelse alltid upprätthållits i kyrkan, vilket det heliga konciliet förklarar på nytt: Genom brödets och vinets konsekration sker en förvandling av brödets hela substans till substansen av Kristi, vår Herres, kropp och av vinets hela substans till substansen av hans blod; den katolska kyrkan har med rätta och på ett lämpligt sätt kallat denna förvandling för transsubstantiation" (DS 1642)".
En este discurso Jesús compara tres veces (cfr vv. 31-32.49.58) el verdadero Pan de Vida, su propio Cuerpo, con el maná, con el que Dios había alimentado a los hebreos diariamente durante cuarenta años en el desierto. Así, uppmanar oss att ofta mata våra själar med hans kropps mat.
"Av jämförelsen av Änglarnas bröd med bröd och med manna kunde lärjungarna lätt dra slutsatsen att, precis som kroppen dagligen får näring av bröd och hebréerna dagligen fick manna i öknen, på samma sätt kunde lärjungarna lätt dra slutsatsen att, precis som kroppen dagligen får näring av bröd och hebréerna dagligen fick manna i öknen, på samma sätt den kristna själen dagligen kunde äta och festa på himlens bröd.. A más de que casi todos los Santos Padres de la Iglesia enseñan que el pan de cada día, que se manda pedir en la oración dominical, no tanto se ha de entender del pan material, alimento del cuerpo, cuanto de la recepción diaria del Pan Eucarístico» S. Pío X, Sacra Tridentina Synodus, 20-XII-1905.
På söndagen efter den heliga trefaldighetssöndagen, lKyrkan firar Corpus Christi, högtiden för Kristi allra heligaste kropp och blod.. Ese es su título completo, aunque solemos referirnos a ella utilizando su anterior nombre latino, Corpus Christi. Es interesante saber que su título más antiguo fue Festum Eucharistiae.
Autor: don Francisco Varo Pineda, director de Investigación de la Universidad de Navarra y profesor de Sagrada Escritura en la Facultad de Teología.
